Stadgar

Jordebok öfver Gudhems socken af Gudhems härad och Skaraborgs län upprättad år 1874

 

 

Gudhemsbygdens Hembygdsförening  -  20 år  2006

  1. 1.      a) Vem bildade föreningen?

Initiativet till bildandet togs av Erik och Margareta Jämtenius, som den 24 april inbjöd till ett möte i det nybyggda Gudhems församlingshem. Till mötet hade också inbjudits Berit Hange-Persson, ordförande i Västergötlands hembygdsförbund. Efter sitt anförande ställde hon frågan om det var de församlades mening att en hembygdsförening skulle bildas. Hon fick ett enhälligt svar och Västergötlands 265:e hembygdsförening var bildad. En interimstyrelse valdes med representanter för de tre socknarna. Föreningens namn diskuterades liksom förslag på stadgar och annat som hör till en föreningsbildning. 24 medlemmar anmälde sig under kvällen.

b)     Hur uppstod den?

Att det fanns behov av en hembygdsförening i Gudhem det tror jag att många hade känt under ett antal år. Frågan kan ställas varför hade ingen förening bildats tidigare? I detta kan vi bara spekulera, men att ta initiativ är ibland svårt. Till bilden hör också att det sedan 1940-talet fanns en klostermuseiförening som under många år hade fört en slumrande tillvaro.

I början av 1980-talet får vi en ny kyrkoherde i Gudhem, Erik Jämtenius, och då börjar det hända saker. Klostermuseiföreningen väcks till liv, man börjar anordna Gudhemsdagen med ett innehållsrikt program och man börjar på allvar skissera på ett klostermuseum. Detta förverkligas efter hand på ett förnämligt sätt.  Det tål också att nämnas att vi 1985 fick ett mycket fint församlingshem i Gudhem som har haft stor betydelse för vår verksamhet.

Det är ju ytterst ett antal personer som måste ta tag i en fråga och bringa den till en lösning. Då vill jag nämna förutom Margareta och Erik Jämtenius, Per Forendal, Roger Persson samt undertecknad, som allakände ett hembygdsintresse och gärna såg att en hembygdsförening skulle bildas.  Intresset fanns också  hos många andra i bygden, men också hos folk som flyttat härifrån men som kände för sin hembygd.

2.      Första ordföranden 

Ordförande i interimstyrelsen var kh Erik Jämtenius, men han ville inte kvarstå på den posten när vi på hösten 1986 skulle välja en ordinarie styrelse. Det blev Per Forendal som valdes till ordförande den 10 september 1986. Han avböjde omval på årsmötet 1991 och då valdes Arne Ericsson, som då något år tidigare dragit sig tillbaka som handlare i Gudhem. Efter 14 år drog han sig tillbaka och efterträddes av vår nuvarande ordförande Kjell Bertilsson

3.      Förste sekreteraren 

Lars-Erik Kullenwall valdes till sekreterare redan i interimstyrelsen och innehade det uppdraget under åren 1986-87. Han bytte då uppdrag med Berndt Gustavsson från Bogstena. Berndt blev ny sekreterare, men avgick redan efter ett år. Rigmor Larson övertog uppdraget och hade det i fem år. F.o.m. 1994 har detta uppdrag innehafts av Birgitta Larsson.

4.      Förste kassören

Föreningens förste kassör var Bernt Gustavsson, men f.o.m. 1988 har Lars-Erik Kullenwall varit föreningens kassör

5.      Medlem nummer 1

Den förste att anteckna sig som medlem var Sven Trygg. Han var också i vice ordförande i sju år.

6.      Axet

På hösten 1986 var det dags för första numret av Axet. Att tidningen fick det namnet hänger i hop med att vårt häradsvapen har ett ax som en mycket dominant symbol. Det finns alltså en naturlig koppling. Det var Per Forendal som väckte förslaget att vi skulle ha en tidning. Detta har också gett oss nya medlemmar samtidigt som vi har kunnat hålla kontakt med dem vi redan har. De tre första numren var i A5-format och enkelt kopierade på Ållebergsgymnasiet. Från och med hösten 1987 har vi kopierat Axet på Skövde Allkopia. De första numren skrev Per Forendal på en programmerbar skrivmaskin. Kvalitén kanske inte var den bästa och som skrivare användes en matrisskrivare. Tekniken har onekligen utvecklats.

7.      Hur tillkom emblemet?

Vi utlyste en tävling om vår symbol - logotyp. Den vanns av Marie Ivarsson. Detta finns för första gången på Axet nr 2 1987, men på Årsaxet först f.o.m. 1989.

8.      Årsmötet

Detta hölls de första åren i början av februari, men har sedan 1991 också varit grötfest. Under åren 1988-90 hade man ett särskilt evenemang i mars som var grötfest. Underhållare har alltid funnits som ett inslag på årsmötena. Gunnar Arnborg, Helge Andersson, Sven-Axel Hallbäck, Carl-Magnus Bengtegård och Ingvar Kjörk och Claes Astin är några som kåserat. Musicerat har ett antal olika grupper gjort, såsom Åsakapojkera, Peder Sveder, Birgitta Forsgård, Curt Kjellén, Mjölnarligan från Blidsberg, Sören Fridh, m.fl. De första åren var vi 40-70 personer på årsmötena. Under senare år har det legat runt 100 och fler. Rekord var 2006 med ca 140 personer.

9.      Föreningsmöten

När föreningen var nybildad 1986 och de följande åren hölls flera föreningsmöten, där beslut togs om bl.a. restaurering av de tämligen nedgångna husen på Stommen i Mårby by. Förfallet var så stort att föreningen vid den tidpunkten inte hade möjlighet att klara av arbetet.

10.  Transäsong och café

1989 hyrde Gudhemsbygdens Hembygdsförening och Gudhems IF Bronäs på tre år av Mats Hultgren gratis under förutsättning att vi snyggade upp i och kring huset. Andra året snyggade vi till huset ganska mycket och vi använde hela huset. Transkådningen skedde då vid Sågen i Bjurum. 1991-92 fanns också Falköpings Turism med på ett hörn i huset. 1993 började Naturvårdsverket överge Sågen och Turistbyrån var inhyst i en barack vid Vadboden. Från och med 1995 har vi funnits i Bjurums äldsta skola. Samarbetet med Gudhems IF pågick till och med 2001.

11.  Vårsalong

Vårsalongen började som en minnesutställning över Fritiof Schiller, men har blivit ett uppskattat arrangemang, som Bengt Lennartsson och Ingemar Tinnert håller i. Evenemanget ligger så bra i tiden mitt under en period då mycket folk turistar i vår bygd. Den 1996 bortgångne Henry Karlin återkom årligen med ett antal fina verk, som rönte stor uppskattning. Utställningen har fått efterföljd och numera anordnas i Falköpings kommun en Påskrunda. Vi kan konstatera att vi var först ut och till vår glädje har vi fått många efterföljare.

12.  Valborgsmässofirande

Är ett av de senaste evenemang, som föreningen får ta del av. Det inleddes 2004 på Svanholmarna i Bjurum. Ett försök gjordes 1995 uppe vid Cesarstugan, men det fick ingen efterföljd.

13.  Midsommarfirande

Snart efter föreningens start var det dags för den första riktigt stora aktiviteten nämligen midsommarfesten på Forentorp - en mycket gammal tradition som återupptogs och som sedan hållits varje år. Att det skulle bli kämpalekar stod klart från början. Anita Claesson höll i evenemanget på ett föredömligt sätt i många år. En kommitté har funnits nästan i alla år.

14.  Rosendagen

Det har blivit en av föreningens riktigt stora evenemang som vi har fått vara med på nästan från start eller sedan 1988. Rosendagen som tack vare familjen Fägerlind har blivit en mycket stor begivenhet mitt i sommaren. Utan familjerna Kullander, Lennartsson och Serneby m.fl. hade inte hembygdsföreningen fått det goda stöd från denna verkligt stora turistattraktion. Det är en stor förmån för vår förening att få vara med på Rosendagen. Den har gett oss både god PR och goda tillskott i kassan.

15.  Lilla Antikrundan

Har funnits sedan 2002 och är ett samarrangemang med Ugglums hembygdsförening. Eftersom föreningen inte samlar på gamla saker så är detta ett sätt att fånga upp intresset för gammalt och fornt.

16.  Mekelsmäss och konstutställning

Här har vår förening varit med sedan start eller sedan 2001. Det första året var i form av en minnesutställning över Henry Karlin.

17.  Hantverksmässa

Som ett komplement till konsten har vi sedan många år haft en hantverksmässa i Gudhems församlingshem. Det började i liten skala med en mängd egentillverkad julpynt och diverse andra saker, men har blivit en mässa av format som församlingshemmet precis mäktar med.  Birgit Johansson i Hellestorp har nu efterträtts av sin dotter Birgitta Häger som sammanhålla-re av denna aktivitet med benäget bistånd av Arne Ericsson och många gudhemsdamer. Under en period hade vi också konstutställning i ett av rummen i församlingshemmet

18.  Medarbetarsamkväm

Föreningens verksamhet har blivit alltmer omfattande. Detta har möjliggjorts tack vare att medlemmarna ställer upp och arbetar, när föreningen kallar. Inte minst ställer många upp under transerveringen i Bjurum, på midsommarafton och på olika aktiviteter i Tunhem och Gudhem. För att tacka för de värdefulla insatserna har föreningen sedan 2003 avslutat årens verksamhet med ett medarbetarsamkväm i Gudhems församlingshem i slutet av november månad.

19.  Filmafton

Redan hösten 1987 så anordnades en fotoutställning med kort från bygden i Östra Tunhems församlingshem. Året därpå medverkade familjen Fägerlind med att visa ett par filmer, dels en tagen vid kyrkoherde John Fägerlinds installation i Gudhem våren 1947 och dels en film tagen vid Gudhems kyrkas återöppning 1952.  1988 så visade Joakim Johansson från Vadsbofilm två filmer bl.a. den populära filmen ”Pôjkera i Böja”, som hans svärfar Bertil Svensson hade spelat in på 1950-talet. Joakim har varit hos oss flera gånger sedan dess och vi har visat alla Bertil Svenssons filmer som idag är i spelbart skick. Den aktiviteten i oktober-november sker alltid i Östra Tunhems församlingshem och brukar locka 40-80 personer.

20.  Vandringar

Vandringar var i början av föreningens verksamhet regelbundet återkommande. Vi har vandrat i olika delar av vårt verksamhetsområde. Annandag Pingst var i många år en dag för vandringar. Några exempel på vandringar: Hånger, Högehus, Jettene, Knype, ”Söltera” i Östra Tunhem, Disakällan, Holmängen, Ekornavallen. Vi har haft vandring tillsammans med hembygdsföreningen i Håkantorp och Ugglums hembygdsförening.

1987-1988 fanns planer på att anlägga en permanent vandringsstig från Gudhems kloster - Holmängen – Grönelid – Lund – Forentorp och åter upp till klostret. Av olika anledningar blev vandringsstigen inte genomförd. Lars-Erik Kullenwall har under Klosterdagar och Arnhelger medverkat genom att leda vandringar ner till Forentorp – en del av den planerade vandringsleden.

21.  Budkavlar

När budkavlar har skickats runt bland kommunens 34 hembygdföreningar har vår förening alltid ställt upp. Vi har tagit emot kollegor från Luttra, Segerstad och Grolanda och fört kaveln vidare till bl.a. Grolanda, Ullene och Jäla. Det brukar vara trevliga tillställningar som också har ökat vår kunskap om andra föreningars fina verksamhet.

22.  Resor

Likaså har föreningen gjort ett antal dagsresor till olika delar av vårt landskap men också till angränsande landskap. Vi har åkt runt Vättern, varit i sydöstra Värmland, norra Halland, i Östergötland, Dalsland, Närke m.fl. platser. Resorna har alltid skett som samarrangemang med hembygdsföreningarna i Ugglum och Vilske-Kleva.

23.  Vårdkase

Samma föreningar (Gökhems hbf var också med under några år) hade vi samarbete med när det gällde att tända vårdkase högt upp på Mösseberg vid Tåstorps by. Detta skedde när höstmörkret började komma i september. Vid elden förekom underhållning. Vårdkaseeldarna brann mellan åren 1989- 1991, gjorde ett uppehåll 1992, eftersom åkern där vårdkasen brukade brinna inte var skördad. 1993 gjordes ett nytt försök på en annan plats, nämligen på Skattegårdens mark nere i Östra Tunhems by. Den kvällen avslutades i Ugglums skola med föredrag av Sven Arnell, Rävlanda. Vårdkasen 1989 var avslutning på Naturens vecka och tanken var då att en kedja av vårdkasar skulle brinna. Den tanken fanns och under övriga år, men från Mösseberg hade vi lite svårt att se nästa vårdkase som brann nere i Valle härad.

24.  Sillsexa  -  Matakalas

Under föreningens första tio år hölls denna sociala begivenhet varje höst i september – oktober. Första åren hölls de i Tomtens klubbstuga, men senare i Gudhems församlingshem. De sista matakalasen hölls i Cesarstugan. Där hölls också det sista matakalaset i samband med föreningens tio-årsjubileum den 4 oktober 1996. Ett skäl till att kalasen var att vi vissa år fick ställa in p.g.a. för få anmälningar. Ett annat skäl var allt högre kostnader. På sätt och vis har medarbetarsamkvämet kommit att ersätta matakalasen.

25.  Gudhemsdräkten

Redan i ett av de första numren av Axet finns skisser på hur arbetet med att ta fram en Gudhemsdräkt skulle kunna gestalta sig. Under Margareta Jämtenius ledning startade en studiecirkel som inledningsvis arbetade med att ta fram detaljer att komponera en dräkt av. När den delen av arbetet var klart så vidtog vävning och sömnad av dräkten. Den tog några år, men idag har vi en Gudhemsdräkt som vi kan vara stolta över.

26.  Ungdomsgrupp

Vid tidpunkten för föreningens start så fanns det ganska många intresserade ungdomar, som var intresserade av vårt arbete. I gruppen fanns några eldsjälar såsom styrelsemedlemmen Roger Persson, Kroken Bjurum och ordföranden Per Forendal, men initiativtagare var Agneta Karlsson, som då bodde i Östra Tunhem. När så ungdomarna lämnade bygden, så försvann engagemanget ganska snabbt och gruppen dog ut. Tyvärr!

27.  Barngrupp

Samma öde har barngruppen gått till mötes. Barngruppen startades 1991 på initiativ av Marina Tinnert och fanns sedan i nästan tio år med olika ledare. Man träffades en gång i veckan höst och vår med olika program. När man kunde så var men ute i naturen, annars inne i bl.a. Ugglums skola. När kommunens förskoleverksamhet byggdes ut fick barngruppen svårt att rekrytera barn.

28.  Stommen i Mårby och Bronäs

Bevarandet av den mycket gamla och nedgångna bebyggelsen i Stommen i Mårby väcktes på ett styrelsemöte den 11 mars 1987 av Per Forendal. Frågan dryftades på årsmötet 1987. Byggnaderna besågs vid minst ett par tillfällen våren 1987. Den 1 juni gjordes ett besök på Stommen, men också dagsverksstugan i Bronäs och de båda skolorna (1700-talsskolan som idag är vår hembygdsgård och den numera rivna 1800-talsskolan). På ett efterföljande föreningsmöte i Bjurums dåvarande församlingshem (1900-talsskolan) beslöts att föreningen skulle fortsätta med räddningsarbetet under förutsättning att man kunde få ett hyresavtal med Bjurums dåvarande ägare Mats Hultgren.

Räddningsarbetet skulle ske i ett projekt där förutom två byggnader på Stommen också skulle ingå 1700-tals- och 1800-talsskolorna. Bronäs ansåg föreningsmötet inte möjligt att ta hand om. Kommunen hade förelagt ägaren ett rivningsföreläggande av samtliga byggnader på Stommen. 1800-talsskolan bedömdes från början som varande i dåligt skick och osäkert om den kunde räddas.

Bronäs kom dock att tjänstgöra som serveringslokal i samband med traninvasionen under åren 1989-1994. Serveringen hade föreningen hela tiden tillsammans med Gudhems IF och vissa år tillsammans med Falköpings Turism. Lokalerna utökades och förbättrades under årens lopp och blev riktigt trivsamma. Sågen i Bjurum var under dessa år entydigt med transkådning, men 1993 började Naturvårdsverket överflyttningen av transkådningen till Vadboden. Vid den tiden hade vi börjat renovera 1700-talsskolan, som kom väl till pass som ny serveringslokal f.o.m.1995.

29.  Bjurums gamla 1700-talsskola

Den 30 augusti 1987 undertecknades ett hyresavtal på 49 år mellan föreningen och Mats Hultgren av samtliga byggnader på Stommen i Mårby samt de båda skolorna vid kyrkan. Ganska snart startade ett försiktigt renoveringsarbete av 1700-talsskolan. Lägenheten på dess andravåning bestod i princip bara av köket och förstugan. De övriga rummen var oinredda. Med hjälp av Ållebergsgymnasiets byggavdelning startade ett renoveringsarbete. Detta har skett i olika etapper. Den sista etappen omfattade pentryt, som har gjort lokalen mycket bra.

Under några år i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet tjänstgjorde den s.k. gula skolan (1800-talsskolan) som föreningens klubblokal, men i och med att lokalerna i 1700-talsskolan blev så bra så övergavs den byggnaden. Byggnaden var från början i tämligen dåligt skick och i och med att Bertil Skoog flyttade och huset stod tomt gick förfallet ännu snabbare. Huset revs under våren 2006. Rivningen kan tyckas vara ett misslyckande för Gudhemsbygdens hembygds-förening, men sättningar och röta skulle gjort en renovering mycket dyrbar. Höjningen av Hornborgasjön har dessutom gjort marken vattensjuk under stora delar av året.

30.  Projekt Smedjan

Styrelsen har uttalat sig att Gudhemsbygdens hembygdsförening kan stå som garant för att påbörja en restaurering av smedjan. Kontakt har tagits med Länsmuseet i Skara, antikvarie Ulf Larsson har varit och besiktigat smedjan samt lämnat synpunkter. Vid det tillfället var också byggmästare Kenneth Johansson med. Kenneth, som är ”auktoriserad kyrkorenoverare” lämnade också värdefulla tips. Vi hoppas kunna anlita Kenneth som ideell konsult under arbetets gång.

En etappindelad restaureringsplan har upprättats, värdelös bråte städats bort och huset har tillfälligt täckts med en presenning. Med ideella krafter kommer smedjan att rustas upp och bli ett fint minnesmärke vid infarten till Jettene by. Medel är beviljade av länsstyrelsen för upprustning.

31.  Övrig föreningsverksamhet

En genomgång av de verksamhetsberättelser som skrivits under de 20 åren så finner vi att föreningen deltagit i mycket annat. Studiecirklar, fotoinsamling, skrivelser är några inslag, men listan kan göras lång.

 

Kullen Gudhem 17 juli 2006

Lars-Erik Kullenwall